Gödsling – en lönsam skogsbruks­åtgärd

Visste du att skogsgödsling är den mest lönsamma skogsbruksåtgärden både för plånboken och klimatet? 

Jag är intresserad
12 %

Att gödsla sin skog ger 12 % i avkastning

Gödsling för volym- och värdetillväxt

Att gödsla ökar både volym och värdetillväxt med högre medeldiameter på timmerutfall. 

Om du gödslar 8 år före en normal föryngringsavverkning så kan investeringen på ca 3000 kr per hektar förväntas ge en årlig avkastning på ca 12%, dvs minst en fördubbling av kapitalet. 

Skogsgödsling har en mycket positiv kolbalans till nytta för klimatet.

När ska man gödsla?

Första gödslingen i ett bestånd görs tidigast efter att första gallringen utförts. Bästa kombinerade effekt av gallring och gödsling fås om gödslingen görs 0-2 år efter gallringen. För att minska risken för snö- och stormskador, kan det dock vara lämpligare att gödsla 1-5 år efter gallring.

Spridningen kan med samma resultat utföras från början av maj till slutet av september. Utspridd gödsel löses normalt upp på några dygn av regn eller dagg. Under någon månad efter gödselspridningen tas näringen upp i träden till barren. Först året därpå påverkas barrstorleken och därmed trädtillväxten. Kvävegödsel ska inte spridas på tjälad eller snötäckt mark.

I tallskog påverkar en kvävegödsling tillväxten i 7-10 år efter spridningen. I gran, vars barr blir äldre än tallens, varar effekten i 8-12 år.

Gödsling med normalgivan 150 kg kväve per hektar förväntas ge en extra virkesmängd på upptill ca 15 kubikmeter (m3sk) per hektar på ca 8 år. Under en omloppstid kan ett bestånd gödslas 2-3 gånger. Med förutsättningen att gödslingseffekten får ebba ut mellan omgödslingarna ger varje gödslingstillfälle ungefär lika stor tillväxtökning.

Många försöksytor och lång praktisk erfarenhet har givit goda kunskaper om vilka typer av skog och mark som ger bästa tillväxtresultat av gödsling. Dessa kunskaper har Skogforsk sammanfattat i de s k 7 baskraven.

7 baskrav för val av bestånd:

  1. Mineraljord på fastmark.
    Kvävegödsla bara fastmarker, på torvmarker är det i första hand brist på fosfor och kalium som hämmar trädens tillväxt.
  2. Jordmånen av typ podsol.
    Brunjordar är ofta redan tillräckligt rika på kväve och därför är kvävegödsling inte lönsamt.
  3. Ståndortsindex ungefär 16-30.
    På de svagaste markerna kan tillväxtökningen bli stor i relativa tal, men absolut sett är lönsamheten av gödslingen sämre. De bästa markerna är bra bl a på grund av att näringstillgången redan är god.
  4. Minst 80 % barrträd.
    Lövträd reagerar också positivt på kvävegödsling men tillväxtökningen varar mycket kortare tid än hos barrträd och den totala effekten blir lägre.
  5. Medelålders och äldre bestånd, ca 40 till 90 år.
    En praktisk tumregel är att första gödslingen i ett bestånd görs tidigast efter första gallringen. Gammal tall reagerar ofta bra på gödsling, medan effekten uteblir i gammal gran.
  6. Ingen gallring eller slutavverkning så länge gödslingeffekten kvarstår, ca 8-10 år.
  7. Friskt och väl slutet.
    Friska och välslutna bestånd har bästa förutsättningarna att ta till vara på kvävet. 

Ytor som inte ska gödslas: Hyggen, ungskog, lövskog samt impediment, vattendrag, nyckelbiotoper m m